top of page

GLUTENFRITT  BLOGGINLÄGG

Skribentens bildVirginia Küst

FICK DITT BARN TUGGA LUFT?

Uppdaterat: 18 jan. 2020


Fick ditt barn en torr småkaka eller tugga luft när de andra barnen fick en fluffig och saftig kanelbulle?

Fick inte ditt barn vara med de andra barnen för att det skulle bakas med vanligt mjöl?

Har ditt barn kommit hem och varit ledsen över att ha känt sig utanför, men inte velat visa något inför de andra?

Har du som förälder pratat med lärare/förskollärare och rektor men inte fått respons?


Bild på barn som blåser såpbubblor

Jag skrev till DO och undrade över huruvida barnens situationer klassas som diskriminering eller ej. Har läst allt för många gånger i FB-forum att barn blivit särbehandlade på förskolor/skolor…och jag blir så ledsen varje gång…för det är barn det handlar om.…barn som finner sig i så mycket mer än de ska behöva.

Till er som jobbar på skolorna och som tänker på barnens bästa: Ni är guld värda som inte bara jobbar med barn, utan faktiskt även bryr er om dem! Det är allt för tydligt att inte alla gör….trots skollagen.

Se svaren från DO och rådgivning från SCUF nedan.

Vad du ska veta om du inte redan känner till det, är att glutenintolerans/celiaki räknas som 2% invaliditet.

Jag hoppas detta inlägg kan hjälpa dig som förälder till barn med glutenintolerans/celiaki.

Vi kan i alla fall hoppas på att det blir ett bättre år 2015!

Mail från DO

Hej Virginia,

Med diskriminering menas enligt diskrimineringslagen missgynnande som har samband med en diskrimineringsgrund. Det finns sju diskrimineringsgrunder varav funktionsnedsättning är en. Med funktionsnedsättning (som fram till årsskiftet kallas funktionshinder i lagen) avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Celiaki kan alltså vara en diskrimineringsgrund. Om någon missgynnas på grund av celiaki kan det i vissa fall vara fråga om diskriminering.

De nya reglerna, som gäller för händelser efter den 1 januari 2015, innebär att förbudet mot diskriminering utökas till att gälla bristande tillgänglighet. Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. För förskolan är utgångspunkten de krav som skollagen ställer på tillgänglighet. Exakt vilka situationer som kommer att omfattas av förbudet mot bristande tillgänglighet är dock svårt att säga på förhand, och det kommer att ta lite tid att pröva nya ärenden och konstatera var gränserna går för de nya bestämmelserna.

Med vänlig hälsning,

Carolina Stiwenius

Jurist

DO:s webbsida: Klicka här

Länk till Skollagen (2010:800). Se kap 6 ”Åtgärder mot kränkande behandling” Klicka här

Tillägg från DO: Bestämmelserna om tillgänglighet i diskrimineringslagen gäller bland annat för förskolor, grundskolor och övriga utbildningsformer som regleras i skollagen.

Mail från SCUF

Mitt råd till föräldrar och elever som uppmärksammat eller själva utsatts för liknande händelse är att ta kontakt med Skolinspektionen (http://www.skolinspektionen.se/sv/Anmalningar/) för att få rätt information om hur en kan gå vidare i ärendet. Skolinspektionen ansvarar bla. för att granska och hantera ärenden kring felbehandling i skolan. En kan även ta kontakt med ens närmsta lokala antidiskrimineringsbyrå (http://www.adbsverige.se) för råd och hjälp vid en eventuell diskrimineringsanmälan. Det är viktigt att dessa frågor tas på allvar och att skolan är lyhörd och skapar en inkluderande skolmiljö - för alla elever.

Allt gott!

Mvh,

Emelie Baiden, SCUF: kansli

Länk till Skolinspektionen Klicka här

Länk till Lokala antidiskrimineringsbyrån Klicka här

0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Välkommen till min glutenfria blogg!

 

Här hittar du mina:

Virginia Küst

 

OM MIG

 

Jag har sedan barnsben älskat att baka och fått lov att utveckla mig och experimentera mig fram till nya recept på egen hand. På den tiden var det med gluten och jag ville så gärna gå en konditorutbildning. Den tanken fick jag tyvärr slå ifrån mig eftersom jag hade eksem och de sade att chansen var stor att jag skulle bli sämre. Så jag fortsatte mina experiment och tränade på mina färdigheter på hemmaplan istället.

 

Det var först när jag blev äldre som en helt ny värld öppnade sig. Min systerdotter fick nämligen celiaki och senare upptäckte jag att även jag behövde gå över till glutenfritt. Det var ingen lätt match men det var då jag upptäckte att mitt driv och nyfikenhet verkligen kom till någon nytta.

Det var helt hopplöst att hitta recept så att mina systerbarn kunde få baka tillsammans med mig. Så jag experimenterade mycket och lyckades till slut ta fram ett flertal recept som de ville baka.

Mina nyckelord som jag fortfarande håller fast vid är att man ska känna igen sig när man när man helt plötsligt behöver baka glutenfritt istället för med gluten, att man ska få behålla smaken och konsistensen och att bakverken ska kunna ligga framme på kakfatet lika länge som bakverk med gluten, utan att de blir torra.

Jag undviker helst att tillsätta fiberhusk, xantan eller guarnkärnmjöl eftersom jag har svårt för konsistenser som påminner mig om tvättsvamp eller ger bismak. Då använder jag hellre andra ingredienser som hjälper mig att få rätt konsistens, saftighet och smak på bakverken. Det kan t.e.x vara kokt potatis och äppelcidervinäger. Oftast använder jag mig av färdiga mjölmixer för att det är behändigt och det kan vara både med och utan vetestärkelse.


Eftersom vi har intoleranser och allergier i släkten, utöver celiaki, så brukar jag även ta fram recept utan laktos, mjölkprotein, nötter och mandel. Du kan ersätta de mjölkfria recepten med vanlig mjölk.

Tidigare var jag en glutendetektiv på ständig spaning. Jag brann för frågan så mycket att jag senare tog mig an utmaningen som Arbetande ordförande på Celiakiföreningen i Stockholms län och Projektledare för Sveriges största glutenfria matmässa "Mat för livet" 2018-2019. Under 2019  sökte jag mig även till Hela Sverige bakar, där jag kom vidare till finalen inför uttagningen.

2020 flyttade jag tillbaka till Göteborg och tog uppdrag som konsult inom fordonsbranschen igen. Så nu håller jag mig mestadels till att baka och utveckla recept i mitt kök när jag får en stund över. Släkt, vänner och kollegor får självklart både provsmaka experimentbak och njuta av gofika.

KONTAKT

 

E-mail: virginia@kustenarklar.se

 

UTMÄRKELSER

År 2016 fick jag SCUF-gaffeln och 2017 blev jag utsedd till en av Sveriges bästa glutenfria bakbloggare.i Svenska Celiakiförbundets medlemstidning.​

SCUF-gafffeln 2016

SOCIALA MEDIER

  • YouTube - Grey Circle
  • Facebook - Grey Circle
  • Instagram - Grey Circle
  • Pinterest - Grey Circle
  • LinkedIn - Grey Circle

MIN FACEBOOKGRUPP

Celiaki från kust till kust

Här träffas privatpersoner, bloggare och företagare som delar tips, recept och erbjudanden. Välkommen du också!

  • Facebook - Grey Circle
  • Facebook
  • Instagram
  • YouTube
  • Pinterest
  • LinkedIn
bottom of page